Tidigare ikväll hade jag en orolig känsla i magen. Det kändes inte bra, dumma tankar kom och mörkade mitt lyckorus. Tack gode gud att jag hade Emmelie här =) Nu har jag förstått att mycket av den här deppiga känslan kommer just av att jag snart inte har henne hos mig. Inte Rebecka heller... Jag hade aldrig kunnat tro att man på så kort tid, och i vuxen ålder, skulle kunna utveckla sådan genuin vänskap. Men de här tjejerna har kommit att betyda oerhört mycket för mig. Trösten är att Saga finns nära mig i karlstad. Vi har utvecklats så mycket ihop vi fyra, och alla har samma mål och drömmar. Jag hade tänkt åka hem på lördag, men Emmelie åker redan imorgon. För ca en halvtimme sen fick jag sån panik över att hon skulle resa ifrån mig, så jag ville inte vara kvar i Östersund en enda sekund utan henne och de andra -så jag åker imorgon jag oxå. Strunt samma att det är en helvetes massa mil och jag kommer va trött efter skolan, jag måste.

Vemodigt att denna bubblan spricker nu, men jag är rik! För vänner, riktiga vänner är rikedom...och jag har tre nya som jag inte hade räknat med =)

Nu måste jag packa!!!

(((kanske lägger upp lite bilder senare ikväll)))

Puss!